Av Jennie Wiberg, 2023
Inledning
”Vi behöver en ökad förståelse för att omsorgskompetens måste inkluderas i vad som räknas som professionell kompetens och inte bara är en fråga om personlighet eller personlig lämplighet. Omsorgen behöver vara likvärdig OAVSETT vilken pedagog som befinner sig i barngrupp”
Generativ fråga: Hur dokumenterar vi omsorg?
(Hämtad ur: Ann S Pihlgren; Undervisning i förskolan s. 138)
Målområde: vad ska arbetslaget utvecklas i rörande omsorgsarbetet?
a) Syfte
Forskning visar på att förskollärare inte refererar till omsorg när de samtalar kring dokumentationsarbetet vilket Löfgren (2015, s. 2, 22) tolkar som att förskollärarna värderar dessa kompetenser lägre än andra eller att begreppet anses som ”omodernt”, vill vi utmana detta studieresultat, för vi håller med om att vi ofta hamnar där.
Synliggöra och kvalitetssäkra omsorgsdelen i helheten ”omsorg, utveckling och lärande”. Vi har en ambition att stärka dokumentationens relevans i relation till omsorgsuppdraget. Då progression och lärande har systematiska planeringar, saknar vi att ha en som rör omsorgsarbetet för att sedan kunna baka ihop en helhetsbild. Trots att det inte ska ses som en motsättning till de andra två begreppen, faller det undan och behöver därmed belysas. Vi vill ge begreppet omsorg betydelse i resultatredovisningen och göra både barn och vårdnadshavare delaktiga i det vi förhåller oss till och praktiserar.
Vi upplever att vårdnadshavarna tycker det är viktigt och roligt att få sådan dokumentation. Att de har en förväntan på omsorgsdokumentation är alltså en slutsats vi kan dra.
Öka välbefinnande och trygghet på förskolan. Främst för barnen, men också vårdnadshavarna och personalen. Skapa en socialt hållbar förskola.
b) Mål: Från Lpfö18
”Barnen ska ges goda förutsättningar att bygga upp tillitsfulla relationer och känna sig trygga i gruppen”
”Förskolan ska erbjuda barnen en trygg omsorg och har en viktig roll för att bidra till att grundlägga barnens trygghet och självkänsla. Utbildningen ska präglas av omsorg om barnets välbefinnande och trygghet”
”analysera resultaten av uppföljningar och utvärderingar i syfte att utveckla förskolans kvalitet och därmed barnens möjligheter till omsorg samt förutsättningar för utveckling och lärande”.
c) Vilka behov finns: Vilka initiativ och behov kan integreras i målområdet?Hur kan detta gynna barnen?
Vi behöver definiera omsorg. Vad innebär det?
Vi behöver en ökad förståelse för att omsorgskompetens måste inkluderas i vad som räknas som professionell kompetens och inte bara är en fråga om personlighet eller personlig lämplighet. Omsorgen behöver vara likvärdig OAVSETT vilken pedagog som befinner sig i barngrupp.
Komma överens om ett förhållningssätt/gemensam hållpunkt.
Vi behöver utmana oss i att se de emotionella aspekterna av omsorg och att dessa värderas lika högt som tex det skadeförebyggande ansvaret eller omsorgen av att barnen ska lära sig saker. (Folke- Fichtelius & Löfdahl Hultman 2016, s. 295).
d) Förståelse: Vad ska/vill vi uppnå?
Vi vill främja den likvärdiga förskolan i avseende att barnen och vårdnadshavarna ska känna att det inte spelar någon roll vilken pedagog som är på plats.
Vi vill främja en verksamhet där barnen är trygga och känner att de hörs, syns och väderas utifrån sina behov och egenskaper. Där de kan vara säkra på att de bemöts med milda ögon och ett milt förhållningssätt. Både när det är stressigt eller när saker går tokigt. Eller är extra kämpigt för den delen. Banen ska aldrig behöva avstå omsorg för att förskolan är en utsatt och resurssvag arena.
Ökad autonomi i den egna yrkesutövningen där arbetsmiljön präglas av trygghet och lojalitet till barnen och deras familjer.
e) Förmågor: Vilka förmågor ska arbetslaget utveckla?
Ett omsorgsetiskt förhållningssätt. Där vi lyssnar in vad omsorgstagaren uttrycker för behov före att vi som är omsorgsgivare antar vad barnet behöver. ”Expressed needs vs assumed
needs” (Noddings)
En kommunikationsmodell för hur vi gör när vi anser att omsorgen sviktat eller när vi känner att vi seglar iväg på egen våg.
Inse värdet av omsorgen ur ett välbefinnandeperspektiv och att omsorgen liksom allt annat SKA dokumenteras.
f) Pedagogens förhållningssätt: Vilka förhållningssätt behöver pedagogen ha för att barnen/ vårdnadshavarna ska omfattas av kvalitetsarbetet?
Förståelse av den egna makten som vuxen och anställd på en institution som utövar myndighetsutövning och vikten av rättssäkerhet för de som vistas i verksamheten. (Dolk, 2013) Att vara en ”annan slags vuxen”
Inte auktoritär. Utan auktoritativ. (Thornberg, 2013) Kunna se över sin egen kulturhorisont (Lahdenperä)
Se barnet som medmänniska. En människosyn som knyter av till våra styrdokument och inte våra personliga uppfattningar eller åsikter. (Johansson, s.77, 2011)
Utvärdering:
Hur vet vi att vi bidragit till lärande och förståelse?
Löpande, där vi dokumenterar och tar barnens åsikter och agerande i beaktning och följer upp dessa med analyser, samt i ett nära samarbete med hemmen. Vi använder oss primärt av omsorgsetiken som teoretisk grund när vi relaterar observationer och analyserar dessa.
a) Kriterier: VAD ska utvärderas och dokumenteras?
Hur definierar vi omsorg?
Hur visar vi upp våra omsorgsförmågor i verksamheten?
Refererar vi till omsorg i vårt dokumentationsarbete? Hur dokumenterar vi tex närhet och beröring?
Ser vi ett ökat välbefinnande hos barnen? Hur? Hur har hemmen upplevt omsorgsbiten?
b) Utvärderingssätt: Hur och när ska utvärderingen genomföras?
Den slutliga utvärderingen sker en månad innan sommarterminen är slut. Vi kommer under året stämma av med hemmen och observera barnen hur de upplever omsorgsarbetet och dokumentera detta tex vid utv samtal. Men även de dagliga samtalen vid lämning och hämtning och barnens beteenden, verbala utläggningar och åsikter som läggs fram.
Aktivitetsplan: Hur ska området påbörjas? Vilka tankar om eventuell fortsättning har vi?
Presentation av temat av rektor. Där rektor belyser VAD vi ska göra, HUR och VARFÖR. Rektor ger oss en plan och sanktionerar ut arbetsuppgifter till ansvariga förskollärare och belyser vikten av att detta följs och tas på största allvar. Rektor ger instruktioner om vart litteratur finns att tillgå och vad hen förväntar sig, när uppföljning ska ske osv.
a) Aktiviteter: Vilka aktiviteter genomförs?
Rektor informerar om temat för året och presenterar årshulet i hur vi ska arbeta. Vi håller även ett föräldramöte om detta projekt.
Vi ser en föreläsning om omsorgens betydelse och hur den trycks undan.
Vi har ett APT och samlar ihop, kartlägger och skriver ner tankar för att sedan kunna formulera behov och utvecklingsområde. Om vi inte redan gjort detta.
Vi utser ansvariga pedagoger för att hitta litteratur och dessa pedagoger sammanställer frågor för samtal och diskussionsunderlag, samt en plan för hur året ska se ut. Både hur veckoplaneringarna och de pedagogiska forumen ska disponera arbetet. Viktigt att alla känner sig införstådda och ha i beaktning att olika utbildningsnivåer finns i förskolan och alla ska känna sig inkluderade och viktiga.
b) Formativ uppföljning (observation, dokumentation) Hur följs arbetslagets idéer, hypoteser, tankar och teorier upp för att påverka fortsatt verksamhet?
Dokumentation ska ske löpande. Viktigt att alla vet vad som ska dokumenteras, hur och varför (vilka kriterier har vi satt upp?) Viktigt att dokumentationen följer överenskommelsen. Ska det vara loggböcker, film, foto eller annat? Hur gör vi barnen delaktiga i dokumentationen och vad som berättas om dem? Etiska överväganden i dokumentationen. Under pedagogiska träffar ges tid för arbetslaget att reflektera, analysera och följa upp.
Vilka kritiska moment, punkter finns? Dels brukar barngruppen testa att förhandla mer och överskrida gränser när man släpper på regler och slutar vara auktoritär. Se inte det som kaos, utan som en viktig del i utvecklingen och att det går över när barnen vänjer sig vid nya förhållningssätt. Många retirerar för att barns inflytande ofta står vägen för en förskola som är beroende av auktoritet och lydnadskultur. Men med en ändrad syn på omsorg och ledarskap, kanske toleransen ökar för vad barn ”får” göra eller hur länge de ”kan” sitta i ens knä osv.
APT en gång i månaden. Minst 30 min ska gå till pedagogiska samtal om temat. Där leder rektor samtalen och driver frågor framåt.
c) Lärmiljö ( kontext, material, och tekniker, samverkan och samlärande mellan pedagoger): Vilken kontext är mest meningsfull?
Litteratur, artiklar och annat material ska finnas tillgängligt på avtalad plats. Det kommer ligga en samlad lista på referenser vi använder oss av och på metodmaterial som vi ska hålla oss till. Det ska även finnas en låda där vi kan skriva anonyma frågor eller dilemman. Det ska finnas trygga rum för att diskutera etiska frågor och förhållningssätt och förskollärarna har ett tydligt ansvar i att leda, inspirera och möta alla medarbetare.
– Hur används kontexten för att stärka arbetslagen?
Kontexten är barngruppen, miljön och hemmen just nu. Inte hur det alltid varit. Förutsättningar är föränderliga beroende på massor av saker. Barns föräldrar kan dö, skilja sig eller ha det svårt och så vips förändras kontexten. Det är den vi utgår ifrån. Vi ser varken på hur det borde vara eller hur det var åren innan. Kontexten är alltså vår bästa vän och vägvisare.
– Vilka material och tekniker används?
Vi använder oss av aktuell och adekvat forskning, BEPRÖVAD erfarenhet, artiklar och litteratur.
– Hur kommer arbetslaget att uppmuntras till att samverka, samarbeta i lärande och lära varandra?
Arbetslaget ska löpande få feedback över förbättringar och känna att det de gör utvecklar och stärker verksamheten, den egna utövningen och bidrar till en levande och omsorgsfull arbetsmiljö både för sig själva och barnen. Förhoppningvis leder ny kunskap till AHA-upplevelser och pepp i det som rör verksamheten.
Författad av Jennie Wiberg, förskollärare och barnrättsstrateg.
Litteraturlista:
Om omsorgsetik:
https://www.oru.se/globalassets/oru-sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-och- demokrati/2006/nr-1/gunnel-colnerud—-nel-noddings-och-omsorgsetiken-.pdf
Kapitel 3 om barnsyn:
https://forskola.kvutis.se/wp-content/uploads/2015/07/1-m%C3%B6ten.pdf
Sidan 129:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:999692/FULLTEXT01.pdf
Om makt och att vara en annan slags vuxen:
https://www.bokus.com/bok/9789170377259/bangstyriga-barn-makt-normer-och-delaktighet-i- forskolan/?
gclid=Cj0KCQjw6KunBhDxARIsAKFUGs9aLQJ7p_e6mb7w1XZ5yXVap6Io8jIFO 2IZ_5Ay6VIqekWoQpHCdn8aAstSEALw_wcB
Mitt, Johan och Lisas examensarbete om Didaktisk beröring i förskolan:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/73750/ Johan%20Aspelin%5EJ%20Lisa%20Arthur%5EJ%20Jennie%20Wiberg%20Prckov a.pdf?sequence=1
Det ansvarsfulla mötet: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1164117/FULLTEXT01.pdf
Lämna ett svar